Människan har uttryckt sig genom musik i alla tider och i dag existerar det hundratals genrer och stilar. I Sverige finns det ett enormt kulturarv kopplad till musik och även om många förknippar den svenska musikindustrin med pop och rock har folkmusiken både stor popularitet och djupa rötter. Det är ett viktigt arv som reflekterar det egna landets historia och landskap, och det är ingen slump att varje lands folkmusik har många unika egenskaper.
Vad är folkmusik?
Begreppet folkmusik är mer eller mindre självförklarande eftersom det handlar om musik från folket. Gamla sånger och melodier, ofta inlärda via gehör, har nedärvts från generation till generation och framförs fortfarande i hem, konsertlokaler och på festivaler. I de flesta fallen har skaparen glömts bort men musiken är lika levande nu som den är då och här tillåts ett stort inslag av improvisation vid varje speltillfälle.
Vem som helst kan framföra folkmusik och det är inte ovanligt att äldre människor i mindre samhällen går och bär på en stor repertoar med folkvisor. Det finns också skickliga musiker som sysslar med folkmusik och de brukar kallas spelmän, till skillnad från exempelvis klassiska musiker eller rockartister. Idag sysslar många yngre med folkmusik, och det finns till och med rockgrupper som är stark influerade av traditionella tongångar, instrument och rytmer.
Traditionella musikinstrument
Av naturliga skäl framförs varje lands folkmusik på lokala musikinstrument som av tradition är vanligast i just det geografiska området. Svenska spelmän förknippas oftast med fioler, traditionellt kallade felor, och nyckelharpor men det finns många andra instrument i Sveriges folkmusik. Några exempel på populära instrument i den svenska folkmusiken är:
- Vevlira – ett instrument som påminner om nyckelharpan med skillnaden att musikern använder en vev i stället för en stråke för att få fram tonerna. Med den andra handen trycker spelmannen på strängar och resultatet blir ett starkt, mycket karaktäristiskt ljud.
- Hummel – ett stränginstrument som ligger på ett bord framför spelmannen. Noterna kommer fram med hjälp av musikerns fingertoppar eller plektrum som knäpps mot strängarna.
- Mungiga – ett litet metallinstrument med en stålsträng som hålls mot munnen och som anses vara ett av de äldsta musikinstrumenten i hela världen.
- Svensk säckpipa – en något mindre version av den traditionella säckpipa som vi ofta förknippar med Skottland.
- Dragspel – förknippas idag mycket med folkmusik men är faktiskt ett relativt nytt instrument som blev populärt under 1800-talets andra hälft.
- Munspel – också ett förhållandevis nytt instrument som ”smugit sig in” i den svenska folkmusiken via andra länder, inte minst från den amerikanska jazzen och bluesen.
Till dessa folkinstrument tillkommer även många regionala varianter, inklusive blåsinstrument och vissa slagverk av olika sorter. Av tradition använde många bondesamhällen ben och horn av sina djur för att skapa musik, och det finns fortfarande många instrument som endast är kända i vissa byar eller landskap.
Folkmusikens sångtekniker
Varje land har sin folkmusik och hur den låter är både en kulturell och praktisk fråga. Eftersom sången bär på ett budskap eller berättar om en händelse är texterna ofta rika på ord och uttryck. Till skillnad från exempelvis poplåtar eller klassisk musik är texten i folkmusik inte alltid helt grammatiskt korrekt och det är inte så noga med att varje stavelse ska vara i harmoni med noterna. Istället används många dialektala fraser, och den som sjunger lägger tonvikten på sin berättelse snarare än att rösten ska vara helt perfekt.
Människor som sedan länge bott nära djur och natur med höga berg och djupa dalar såväl som stora avstånd har ofta utvecklat en unik sångteknik som integrerats i folkmusiken. Exempel på sådana tekniker finns i många länder, inklusive samernas jojkande, dalmasarnas och norrmännens laling och Tyrolens joddlande.
Modern folkmusik
Att tala om modern folkmusik kan till en början verka paradoxalt, men faktum är att den här typen av musik inte egentligen är bunden av en viss era. Istället handlar folkmusik om sånger och melodier som tillhör alla, och som uttrycker folksjälen i ett land. Du kan till exempel skriva en helt ny låt som går i folkmusikens anda och med tiden den kanske till och med blir en del av landets folkmusikarv. Det finns också många moderna musikgrupper som låtit sig influeras av folkmusiken och infört vissa harmonier eller använt traditionella musikinstrument som en del av sina framträdanden. Till och med Abba hade en låt som avslutades med joddlande!
Populära låtar
Även om du själv kanske inte är någon expert på folkmusik finns det ett flertal låtar från den svenska traditionen som du säkert känner till. Många av dem är idag barnvisor, jul- eller midsommardanser även om ursprunget kanske var ett annat. Några exempel är ”Vem kan segla förutan vind?”, ”Jänta å ja” och ”Domaredansen”. Älskade melodier med rötter som går långt tillbaka i historien och som ofta kommer i nytolkningar av både svenska och internationella artister.
Det finns också folkvisor med religiös innebörd, där gamla helgonlegender eller bibelberättelser framförs på ett mer enkelt och avskalat sätt än i hymner. Ett känt exempel är ”Liten Karin” som handlar om helgonet Katarinas vägran att gifta sig med en hednisk kung och som därför fick gå martyrdöden till mötes. I folksången kallas hon istället för Liten Karin och legenden framförs mer som en enkel, men ganska hemsk, saga.
Äldre kända folkmusiker
Förr i tiden var det lokala spelmän som stod för underhållningen vid högtider och under sammankomster och deras kunskaper gick ofta i arv från föräldrar till barn. Kilometervis med texter inlärdes utantill och alla låtar övades in på gehör. Spelmannen kunde inte alltid läsa och skriva, utan fick helt och hållet förlita sig på sitt minne. Vissa stod ut lite extra och har idag gått till historien för sin virtuositet och popularitet. Ett av de första, stora namnen var Höök Olof Andersson (1860-1936) som tack vare konstnären Anders Zorns spelmanstävlingar kunde göra sig ett namn utanför sin hembygd Dalarnas gränser, och han kom till och med att spela för självaste kungen. Det fanns även kvinnliga spelmän, även om det var mycket ovanligare förr i tiden. En av de första, riktigt kända sådana var ”Spel-Stina” (1820-1903) som när hon inte tog hand om sina fem barn och arbetade som piga även försörjde sig genom att spela fiol.
Moderna folkmusiker
Under de senaste årtiondena har den skandinaviska folkmusiken genomgått något av en ”revival” och fått yngre personer att intressera sig för dess mer traditionella stil. Det var kanske ingen slump att den fiolspelande Alexander Rybacks låt ”Fairytale” fick en så stor genomslagskraft bland den breda publiken att han kammade hem förstaplatsen i Eurovisionfestivalen år 2009?
Även om det hela tiden funnits mycket folkkära musiker och spelmanslag var det länge nästan uteslutande äldre generationer som bevarade traditionerna. När Benny Andersson fick igång Orsa Spelmän på slutet av 1980-talet blev den här typen av musik plötsligt så populär att den hamnade på både topplistor och i Melodifestivalen. Samtidigt bildades gruppen Hedningarna som än idag experimenterar med olika typer av nordisk folkmusik. Här blandas element från bland annat samisk schamanism, nordisk mytologi och traditionella instrument som nyckelharpor, säckpipor och vevliror används. Det har till och med bildats en slags sub-genre som kallas folk-rock, där modern rockmusik är så starkt influerad av folkmusiken att de två fogats samman till ett. Inom den svenska musikindustrin är det förmodligen bandet Nordman som är mest känt inom genren och som även det medverkat i Melodifestivalen under några omgångar.
Folkmusikens danser
Vad vore musik utan dans? Att dansa har alltid varit lika viktigt för människor som att spela och sjunga, och inom den svenska folkmusiktraditionen har ett stort antal danser utvecklats. De framförs ofta av dansare iförda traditionella folkdräkter men också av barn och vuxna runt majstången eller julgranen, och i gemen kallas dansen ofta för gammeldans. Till de mest populära gammeldanserna i Sverige hör hambo, schottis och vals men den kanske idag kändaste är polskan. Just denna danstakt återupplivas särskilt vid de största högtiderna och melodier som ”Hej tomtegubbar” och ”Räven raskar över isen” är båda klassiska polskor.
Att studera folkmusik
En gång i tiden fanns det en viss klasskillnad när det kom till folkmusik. Välbärgade storstadsbor rynkade ofta lite på näsan när folkmusik kom på tal och i kyrkor och konserthallar hördes endast klassisk musik. Under 1900-talet genomgick samhället flera omvälvande förändringar, och med det kom olika musikstilar att uppskattas av alla sorters människor. Idag kan du studera folkmusik på högskolenivå och det finns både kvälls- och universitetskurser att tillgå. Till och med på den anrika gamla Kungliga Musikhögskolan undervisas folkmusik idag.
Många musiker tycker om att lära sig traditionella tongångar, även om de kanske aldrig kommer bli folkmusiker, eftersom de är en viktig del av kulturarvet och dessutom ger annorlunda harmonier och infallsvinklar. I skolor ingår ofta folkmusik som en del av musikundervisningen och svenska barn får möjlighet att ta musiklektioner av olika slag.
Folkmusikfestivaler
I Sverige är folkmusik idag så populärt att det årligen organiseras olika folkmusikfestivaler runtom i landet. De äger oftast rum på sommaren och många städer har egna, årliga evenemang. Till de kändaste festivalerna hör Korröfestivalen, Norrköpings folkmusikfestival och Leksands Spelmansstämma. Det finns också många musikscener i svenska städer som satsar på både inhemsk och internationell folkmusik, till exempel Stallet i Stockholm och Musikens hus i Göteborg som även arrangerar det årliga musikeventet Göteborgs Folk Festival.